Under våren har jag arbetat vidare med mitt senaste manus, som har arbetsnamnet Vi ses i nästa roman. Den började som en helt annan text (med namnet Det enda bra Strindberg sa).

Texten är rent ut sagt jättekomplicerad. Inte i språk eller på ett intellektuellt plan, men själva berättelsen är svårmanövrerad och kräver väldigt mycket av mig som skribent för att få den att följa en begriplig dramaturgisk kurva. Jag försöker följa Scarlett Thomas råd från Monkeys with typewriters och använda en klassisk och enkel dramaturgi – ju mer komplicerat innehåll desto enklare dramaturgi. Annars blir det för tungt för läsaren.

Tack och lov har jag haft hjälp under våren. En av deltagarna på Skurup Folkhögskolas Skrivpedagogutbildning behövde någon att handleda och jag ställde upp, eller snarare kastade mig över det som en desperat hök mitt i vintern. Vad nu hökar gör på vintern.

Marie har under våren haft tre samtal med mig. Ett i Malmö där vi träffades och pratade om vad jag förväntade mig och vad jag behövde, och två via skype. Det har varit en livlina för min text. Många gånger har jag tvivlat och undrat och inte vetat om det var dags att bränna datorn, broarna och eventuellt hela centrala Malmö bara för att ha en ursäkt att slippa skriva klart, men genom att ha det där stödet har det faktiskt gått. Jag är i slutfas av första genomskrivningen nu, och jag hade inte tagit mig hit om det inte var för hennes konstruktiva kritik, läsning och uppmuntran.

För er som sitter med ett sviktande manus – det är värt att köpa in respons. Jag säger så klart det delvis som någon som själv ger respons men främst som någon som får den. Som gammal Skurupsdeltagare själv så har jag från början av mitt skrivande varit väldigt inställd på att spegla mina ord i andras läsning. Det har hjälpt mig enormt mycket. När man inte pluggar längre har man inte den lyxen alltid, men om man antingen betalar för respons eller hittar ett gäng vänner att ha respons med, så kan man ändå få så att säga uttökad ynnest och fortsätta få sina ord sedda av någon annan.

För mig är just läsningen det allra viktigaste. Någon annan som tar upp mitt manus och läser mina ord gör det verkligt. Med det här manuset är det otroligt viktigt. Texten balanserar mellan skräck och … ja. Vad mer? Fyra olika universum delvis grundade i teorin om multiversum och hur det fungerar lite som ett skum. Mörka varelser som förstår. Flyttad gravitation. Sådant som är svårt att formulera i ord men otroligt roligt att utforska. Att Marie kunde hänga med och läsa texten och ge mig konkreta förslag till hur jag skulle få läsaren att faktiskt hänga med hjälpte mycket. Bland annat är det tack vare henne som texten nu sker under en vecka istället för ett långt, utdraget och mycket komplicerat halvår.

Nu är det mitt i sommaren och det är dags för mig att åka ut en vecka på landet och skriva igen. Sista scenerna ska på plats och jag ska få respons av mina vänner igen, och jag har den där riktiga lyxen, av att både ha fått proffshjälp med mitt manus under våren och kunde vända och vrida på det med de som hörde de två första utkasten innan den här genomskrivningen.

Om du har frågor om kritik eller respons så får du gärna höra av dig till mig. Om du också vill ha respons av Marie (hon är väldigt bra!), så kan jag koppla vidare dig till henne.
Om du vill ha respons av mig, så skicka ett mail!

 

Flattr this!