Att skriva är ett av de områden som räknas som kreativ verksamhet, tillsammans med måleri och de andra stora konstformerna. Men måste det verkligen vara så kreativt?

För att börja, så använder vi ju generellt termen kreativ lite hur som helst. Min egen mor tenderar att säga ”men du är ju kreativ” som om det betydde att jag tycker om att bygga tomtar av småstenar jag limmar ihop – antagligen för att det var exakt det jag sysslade med som liten, när det började anas en läggning åt det estetiska. Samtidigt talar vi om kreativa yrken som allt från web designers till de facto skulptörer och dessutom med en avstickare bland nästan alla tjänstemannayrken, som från tid till annan då och då spottar ur sig annonser med meningen ”du ska vara kreativ, flexibel och socialt kompetent”.

Kreativ är ofta synonymt med all från – som i min mors fall – pysslig, produktiv, benägen att klottra i marginalen, rolig, förmåga att se lösningar, visuell, matematiskt lagd, skicklig på att förklara saker, hela vägen bort till nyskapande och orginell, vilket är väl det som främst närmar sig vad kreativ innebär.
Jag gillar ju den där ”nyskapande och orginell”-varianten på kreativitet, så det är den och inte den produktiva pysslaren som jag ska ta spjärn mot här.

the_creative_process


Om man ska leva på sitt skrivande, är nämligen sann kreativitet kanske inte direkt det som betalar räkningarna. Vad som däremot är att göra skrivandet till ett jobb, är att vara produktiv. Produktivitet och faktiskt nyskapande har väldigt lite med varandra att göra, i min erfarenhet. Mest för att det sant kreativa och avvikande kräver en fantastisk arbetsinsats från den skapande personen, och har en lång process, medan produktivitet faktiskt förutsätter att du får saker gjort, inte Upplever Världen, och verkligen ger dig in i skapandeprocessen.

Men vill du som jag, kunna leva på skrivandet, så behöver du kunna spotta ur dig saker i ganska högt tempo, och veta att de är begripliga för omvärlden så att folk är intresserade av att läsa.

Då kanske inte en djup och rejäl kreativ process gagnar dig.

Jag upplever mig själv som jävligt kreativ (rent ut sagt), jag skriver inte bara, utan sysslar också med foto och måleri, men jag använder mig inte av samma process i skrivandet som jag gör i målandet, till exempel. Jag har helt enkelt inte tid med det. Målandet är också där det är störst chans att jag skulle göra något som faktiskt är nyskapande, medan i skrivandet satsar jag på att bli skicklig på hantverket.

För det är ju där som skon sitter inkilad. När vi pratar om att vi är kreativa och skapande människor, så missar vi att värdesätta hantverket som är en del av skrivandet. Det hantverk som innebär att till exempel vara en jävel på redigering – vilket är en väldigt stor del av skrivprocessen. Det hantverk som innebär att kunna skriva en spännande genreroman som excellerar i att följa just sin formel, och få läsaren att med glupande aptit läsa hela på bara några timmar.

Jag tycker att det är vore fint om skrivande människor då och då kunde släppa sargen, och sluta tänka på sina verk som kreativa, och istället erkänna att allt inte måste vara så väldigt kreativt, ibland går det utmärkt om det bara är jävligt skickligt gjort.

Sen kan vi ta en annan diskussion om när kreativiteten leder en fel. Eller när det faktiskt är sjysst att släppa på den Stora Processen. Men inte idag.

 

 

Flattr this!